Vulkaner, fiske och surfing

Hejsan,

Eftersom det var en vecka sedan vi skrev har det som vanligt hänt en hel del i vårt höga resetempo. Vi åkte efter Granada en fyratimmarsfärja till Isla Ometepe, en ö i Lago Nicaragua. Ön är lite speciell då den består av två vulkaner som skjutit upp ur vattnet och sedan växt ihop. Vi spenderade två nätter på ön och stack tidigt dag två till Santa Dominica där vi hyrde mountainbikes. Tanken var att besöka det omtalade Ojo de agua samt se på Pietroglyferna som ön är känd för (stenar med inristningar i). Det blev dock två riktiga bottennapp även om cyklingen i sig var väl mycket fin i det varierande landskapet. Ojo de Agua var inte så naturlig som den skulle vara utan det var betongkant runtom, sandsäckar för att hålla kvar vattnet och solstolar längs hela kanten. Se nedan. Hur som helst var det ett svalkande dopp. Pietroglyferna hittade vi men det var kanske inte värt ett besök i sig.


Ojo de agua

Senare på dagen splittrades gänget då Sebastian och Axel skulle vidare till Tamarindo i Costa Rica. Jag och Jesper planerade istället att åka till San Juan Del Sur. Resterande delen av detta inlägg kommer att handla om våra dagar. Vi hittade ett klockrent hostel på Isla Ometepe där vi spenderade andra natten. Innan vi gick till säng hittade vi en fiskare som skulle ut tidigt morgonen därpå och testa lyckan. Givetvis var vi inte sena att fråga om det gick för sig att hänga med och det var ok. Vi skulle möta upp honom kl 6am en kvart bort längs stranden var det sagt. Så med det sagt ringde klockan kl 5am nästa morgon och vi började promenera. Dock så vart det ett smärre missförstånd och det var inte alls längs stranden man skulle ha gått utan inne i landet. Vi fick en väldigt spännande tur dock och en timme senare kom vi fram, svettiga, blodiga och täckta av mygg, knott och spindelväv. Men vad gör man inte för en fin fisketur? Jag tror inte fiskaren hade räknat med att vi skulle vara uppe så tidigt så han såg lite förvånad ut. Vi fick tyvärr ej själva fiska men satt glada på stranden och såg deras högst omoderna fiskemetod. De knöt fast nätet i en buske och rodde sedan rakt ut i sjön, sedan rodde de in till stranden igen och drog in nätet för hand. Det var fyra personer som hjälpte till och dra och de fick kanske 20 småfiskar totalt, de såg lite missnöjda ut kan man säga. Det var även en annan skön typ där som vadade runt i röda tangakalsonger och kastade ut ett litet nät. Det är ännu oklart om han någonsin fick en fisk. Hur som helst var det ett äventyr och det var riktigt fint med soluppgång över sjön och de båda vulkanerna.


En av de två vulkanerna, rätt aktiv

Kor på stranden vid solnedgången

Sen var det alltså dags för San Juan Del Sur med främsta anledningen att testa surfning. Vi diggade båda staden som var en surfhåla fylld med backpackers från jordens alla hörn och hade trevliga dagar tillsammans med amerikaner, australiensare, britter, tyskar, schweizare osv.. Riktigt trevlig stämning! Speciellt på The Pier, en bar vid stranden. Där var vi varje kväll och tog en öl sittandes i en skön stol och lyssnandes på bra musik och en sprakande lägereld. Vårt hostel, Casa Oro, var även det riktgit bra. De ordnade shuttle till stränder varje morgon vilket var bra då stranden i byn inte var så värst fin.


En av kvällarna på The Pier

Surfing var alltså målet och vi gav oss tappert iväg till stranden tillsammans med vår instruktör, en superskön peruan. Det började med lite träning på stranden innan vi gav oss ut i vågorna. Vi kom båda upp på brädan snabbt och det gick faktiskt över förväntan. Vi får väl erkänna att vi mest höll oss i det vita skummet och inte i de stora vågorna innan de bröts men det var bra träning. Riktigt skoj faktiskt! Igår fick jag dessutom en liten privatlektion av en Australiensare vi träffade. En av de svåraste sakerna är att tajma vågorna bra och veta vilken våg man skall ta. Han gav mig en lektion i detta och efter några tappra försök (som gjorde ganska ont) lyckades jag faktiskt fånga en riktig våg "on the face". Riktigt härlig känsla!


Jag på surfbrädan

Dagen har spenderats på vägen då vi tagit oss till Costa Rica och Monteverde. Det var en speciell gränsövergång med många olika steg helt utan skyltar. Tur att vi hade sällskap av två svenskar som korsat gränsen tidigare. Så en taxi, en buss och en överfull taxi senare sitter vi nu i Monteverde. Här slöt vi upp med Sebbe, Axel, Jenny och Maria. Imorrn skall vi ut i regnskogen och testa Canopy tour, dvs linbanor höt upp genom träden. Skall bli spännande!

Kramar