De overkliga öarna.

Galapagos. Jag hade ingen egentlig aning om vad jag skulle förvänta mig. Vi hade bokat resan via en kompis kompis pojkvän och fört över en massa pengar. Planet ut hade bokats på spanska på sprklig lina och vi var osäkra på om vi hade rätt bokningsnr. Som tur är löser det sig alltid. Planet var inga problem när vi väl kom fram till Baltra (ön där flygplatsen ligger i galapagos) letade vi reda på guiden för båten EDEN och fann att vi inte stog med på passagerarlistan. Aj Aj tänkte jag, möjligtvis med grövre ord, och bad honom skriva upp oss på listan ändå. En kvart senare kom en annan guide viftande med våra namn. Ytterligare någon minut senare var allting fixat och vi var på väg till hamnen.

(Axel ligger o chillar på fördäck, ganska najs)

Det låg en armada av båtar i hamnen vissa större vissa mindre och våran alldeles lagom. För att komma ut till båten fick vi ta en liten dinghy som sedan var vårt transportmedel från och till båten de kommande dagarna. Givetvis fick vi nästan kliva över de själejonen som låg på bryggan och gassade i den varma ekvatorsolen. Under de 8 dagarna vi var ombord fick vi uppleva en hel del olika öar samt olika passagera då vi bara var 8 som var kvar i 8 dagar. De första 5 dagarna var vi 13 pers. 2australiensar, 2 Nyazeländare, 2 tyskar, 2 Kanadensar från quebec (dvs Fransmän) och 3 goa argentinare som inte prata ett ord engelska. Axel och jag var yngst i gänget och snittåldern låg nog närmare 40.

(Gänget ombord de första 5 dagarna)

Efter 5 dagar var det byte av de 3 argentinarna och 2 australiensarna. Istället fick vi ombord 2 tyskar, 2 österikare (som kallas för tvättbjörnen och piraten), 2 amerikanskor, en ensam dansktjej och en ensam tysk vid namn Wolfgang. Han var en grym snubbe som seglat i typ hela sitt liv och numera levde i chile med sin fru i ett hus som han byggt själv. Han sa att han gjorde det mesta själv. Snitt åldern blev aningens lägre dessa dagar men vi rörde oss långsammare på våra vandringsturer på öarna då tyskarna och framförallt tvättbjörnen och piraten hade en förkärlek att ta massa bilder på samma fågel. Frågan är hur många bilder vill man ha på en nazca boobie?
(Gänget ombord de sista dagarna)

Under de 8 dagarna åkte vi en rutt kring de östra öarna. Börjde på Baltra och sen tog vi följande rutt. Baltra-North Seymor-Santa Fe-Espanola-Floreana-Puerto Ayora-Santiago-Bartolome-Genovesa- Baltra. Vill ni kika in båten närmre går det att göra på http://www.galapagosislands.com/html/eden.htm.

(Avslutningstårta och "vanlig" dukning av borden i bakgrunden)

Galapagos är lugnt bland de häftigaste ställen jag varit på och på en båt som är bland de lyxigaste jag behandlats. Behövde inte lyfta ett finger, lakan byttes varannan dag, det fanns jämnt varmvatten och axel och jag delade på toa o dusch i vår kabin med havsutsikt. Frukostbuffe, 3rätters till lunch och 2rätters till middag samt snacks 2 gånger om dagen gör att vi mår bra men är feta o glada.

(Axel med stora landsköldpaddor)

(Axel och Jesper är landsköldpaddor)

Mängden djur som vi har sett har varit helt enormt. Hur många olika typer av fåglar som helst där mina favoriter var blue footed boobies och albatrosen. Land iguanor och vatteniguanor såg vi med. I vattnet hade vi möjlighet att simma med 2.5m hajar, sjölejon, pinguiner och rockor som var 3 meter breda. Fanns givetvis hur mycket fisk som helst och öarna fullkomligt krylade av olika djur och konstiga växter.

(Jesper med sjölejon)
(Axel med flamingos)
(Postlåda i post office bay. Har postas kort utan frimärke och andra besökare tar med dem och lämnar dem utan att skicka med dem med post. Om de någonsin kommer fram får vi se. Axel o jag var grymt sugna på att hitta ett som vi kunde leverera men det fanns inga till göteborgsområdet.

Nu är vi åter i Quito för de sista dagarna innan vi åker hem via 15timmar i Atlanta. Ska både bli tråkigt och skönt att komma hem. Dessvärre blir det bara en korthelg då både Axel och jag far till Kanada på måndag. Hur som helst går det inte att klaga på ens tillvaro just nu. Vi har det bra, riktigt bra.